Videodomarsystemet, eller VAR, har kommit för att stanna. Fotbollen är ganska sen att ta till sig tekniska hjälpmedel. VAR har efter fotbolls-VM 2018 i Ryssland och fotbolls-VM 2019 i Frankrike blivit ett av de mest googlade uttrycken. Det var Nederländerna som började experimentera med VAR i början på 2010-talet. Systemet smögs in och provades utan publikens eller TV-tittarnas vetskap i många matcher. Efter utvärdering föreslogs systemet för FIFA och efter regeländringar står det nu fritt för alla konfederationer och turneringar att använda sig av systemet. Det är dock inget krav, ännu. Om systemet ska användas i Allsvenskan är kanske en kostnadsfråga. Behöver du eller din klubb enkelt låna 400000 finns flera ställen att ansöka på internet. Näst efter den nederländska ligan var italienska Serie A och tyska Bundesliga snara att införa VAR. Det stora genombrottet kom då FIFA beslöt att både herrarnas och damernas VM skulle börja använda VAR. Den här säsongen införs det även i Premier League.
Vad är VAR?
VAR är ett system som ska assistera domaren på planen genom att domarna i videorummet kan titta igenom situationer på planen ur alla möjliga kameravinklar. Om det har begåtts ett tydligt och uppenbart fel av huvuddomaren påtalar VAR-domaren det för denne som då kan välja att acceptera VAR:s åsikt direkt, eller välja att gå av planen för att själv göra sig en bedömning utifrån det filmade materialet. Det är dock huvuddomaren som sedan själv bestämmer vilket beslut som ska fattas. VAR ska alltid titta på fyra matchavgörande situationer:
- Mål. Man ser över målsituationen för att se om något regelbrott har skett innan målet, såsom offsides eller fouls i målområdet.
- Straffar. Man kontrollerar olika situationer i straffområdet. Har huvuddomaren begått något uppenbart fel då straffen dömdes, eller har hen missat en situation som borde ha lett till straff?
- Rött kort. Samma bedömning som för straffarna. Har domaren missat ett uppenbart rött kort, eller har denne dömt en situation för hårt? Situationer för gult kort leder inte automatiskt till en översyn av VAR.
- Fel spelare. Har domaren varnat fel spelare?
I övrigt kan huvuddomaren be VAR kolla igenom någon situation som hen känner sig osäker på.
Kritik mot VAR
Efter de två prestigeturneringar där VAR har använts har inte kritiken låtit vänta på sig. Det är uppenbart att systemet fortfarande lider av barnsjukdomar. En stor del av kritiken handlar om att VAR istället för vara ett objektivt verktyg för domarna visat sig vara föremål för samma subjektiva bedömningar som innan systemet fanns. Huvuddomaren måste bedöma den filmade sekvensen på samma sätt som innan VAR, och olika domare kommer fram till olika beslut i liknande situationer. Dessutom bedömer domarna i VAR-rummet situationer olika. Ibland vill de ge straff för till exempel en hands, medan samma situation i nästa match, eller anfall, släpps av VAR. Systemet är på så sätt godtyckligt. Den farhåga som fanns att VAR skulle förlänga matcherna avsevärt har dock inte besannats.
VAR har enligt en undersökning ökat de korrekta domsluten till 98,8 %, mot 93 % utan VAR. Helt klart ökar VAR de korrekta besluten i fråga om offside som ju inte är en subjektiv bedömning.